Jag tror att jag tänker för mycket ibland.
Måndag igen, näst sista måndagen för år 2010, och jag är totalt förundrad över att nästan ett helt år har gått. Tiden här i Göteborg håller sin egen takt, minuter blir till sekunder och timmar blir till minuter. Dock har det fört något bra med sig, imorgon är det återigen dags för mig att ta plats på ett av Öresundstågen söderut, för att slutligen kunna sätta fötterna på skånsk mark igen. Behövs det verkligen sägas att jag längtar? Även om jag trivs mer och mer här så är det ju trots allt Skåne som är "hemma" fortfarande, och jag har en känsla av att det kommer vara så ganska länge till.
För att övergå till något annat så fyller jag 19 på onsdag. Det känns inte särskilt speciellt, mentalt är jag väl minst tio år äldre, och jag vet inte riktigt hur jag ska fira det. För vad är det egentligen att fira? Det är, precis som att fylla 17, bara ett av de här mellan-åren innan man verkligen får göra något. Ibland önskar jag verkligen att jag var äldre, men det kommer väl med åldern.
