Vad hände egentligen med 2011? Året försvann som en sommarbris, rörde njutbart vid min hud och var sen bara borta. Så väldigt mycket, omtumlande, härligt, konstigt, ledsamt, underbart och kärleksfullt hände. Det bästa av allt var midsommarafton, en dag jag för evigt kommer att minnas och som jag varje dag påminns av vid synen av ringen som sitter på mitt finger, ringen som visar för alla att det vi har, jag och Jonas, det är seriöst, på riktigt, stort, vackert. Han är mannen med stort M, killen jag vill leva resten av livet med och allt jag någonsin velat ha.
2012 började med en ny lägenhet, vårt första gemensamma hem, och ett VG i den svåraste kursen jag hittills läst. En anda som jag hoppas håller i sig resten av året, nästa år och nästa och året efter det och så vidare ända in i evigheten... Jag är lycklig.