E. Coli

Standby

Livet flyter på, vilket betyder att jag inte har tid att skriva något här, men nu tar jag mig en paus från tiden i bloggcelibat och skriver i alla fall ett kort inlägg om vad som har hänt sen senast.

Viktigast är att min älskling har fått lägenhet! Vi har burit och burit och burit och äntligen börjar det se ut som att det händer något, både vad gällande tömmande av rummet hemma hos hans föräldrar och fyllandet av det nya hemmet, trots att vi har blivit motarbetade... Men det hör inte hit, egentligen.

I fredags skrevs sista tentan för terminen så nu har jag en vecka ledigt innan sommarkurserna börjar, det ska bli riktigt kul att få tillbringa lovet i ett labb tillsammans med min älskling och samtidigt faktiskt kunna ha lite nytta av det senare. Annars vet jag inte riktigt vad sommaren kommer att erbjuda, mer än förhoppningsvis en resa med min mamma, så nog om den fram tills det faktiskt händer något.

I övrigt så har det väl inte hänt så mycket, fast samtidigt hänt nog för att fylla en väl läsvärd bok, men det tänker jag inte ta upp här. Dags att gå vidare med livet och återinträda i bloggcelibatet, i alla fall för ett tag. Ciao ciao!

Puss på näsan J

It's spring

Det finns inte mycket som slår en vårpromenad i Slottsskogen, skulle vara den här sötnosen då:

Jonas <3

Knowledge is power

Under de senaste tio dagarna har jag:

Skrivit tenta på Cellen II

Tagit körkort

Varit på rättegång

Träffat bästa folket i Skåne

Varit på Louisiana

Sett The Rite på bio

Inte konstigt att jag är trött...

Nervöööööööös!

I know it doesn't make sense, but still

Det går upp och ner, men mest upp.

Tanken med helger är väl att man ska vara pigg och vaken när måndagen sätter in och det är dags för en ny vecka, men är man verkligen det? Svar: Nej!

Mamma har varit här, hon tog tåget upp från Landskrona i fredags och vi tillbringade kvällen med att äta på Plaka, en grekisk restaurang väldigt nära där jag bor, och sedan bara ta det lugnt. Igår så hann vi med en snabb sväng in till stan innan det var dags att bege oss till Universeum där vi tittade på de aktiviteter som Jonas jobbar med nu under Kemiåret. (Här kan det tilläggas att han är väldigt stilig i sin svarta labrock) Mamma labbade lite och jag tittade på, tror nog att hon tyckte att det var lite roligt i alla fall. Vi blev sedan hämtade och åkte till min morbror Stefan i Fjärås där vi tillbringade lördagskvällen och större delen av idag, allt som allt en ganska aktiv och väldigt trevlig helg alltså.

Nu sitter jag och tittar på en väldigt sötsliskig film på 5an, närmare bestämt Förtrollad, och saknar min egen prins, även fast han precis var här...

I haven't lost anything except my mind

Livet, det har en tendens att förändras snabbare än ett andetag, ett hjärtslag, blinka inte för då missar du det.

Tyvärr är det så många som har förlorat förmågan att leva i nuet, vi drömmer om en framtid som ska vara så mycket bättre, och samtidigt förlorar vi de små gyllene momenten i vardagen som är de som gör livet värt att leva. En blick, ett leende, en snabb kram; det finns mycket som kan förgylla en hel dag, få en människa att känna sig lite gladare och lite lättare om hjärtat. "Fånga dagen", kanske den största och mest uttjatade av klichéer, men ack så sann. Ta vara på de dagar du har för de är räknade; de kommer ta slut, kanske snarare än du anar. Lev till fullo, våga ta det där steget eller säga de där orden, för det finns inget värre än att ångra något man inte gjorde, något som kanske kunde fått livet att nå nya höjder.

Jag vet, för jag har vågat och vunnit.

Jonas, jag älskar dig.