I'm your swiss army knife

Okej, en dag kvar på 2010 nu. Ska vi göra den minnesvärd? Klart vi ska!

I år har jag:

Varit i Prag

Tagit studenten

Flyttat hemifrån

Börjat på universitetet

Blivit vuxen (dock en sanning med modifikation..)

Samt fallit handlöst

Ett ganska bra år, måste jag säga. 2011 kommer dock bli minst hundra gånger bättre, är jag fullt och fast övertygad om.

My Life Is Average

"Today I was in the Applebee's bathroom washing my hands when someone let out a huge fart. A little girl in the next stall over whispers to her mom,"Mommy? What's that sound?" A couple seconds later the little girl screams,"MOMMY! WHAT'S THAT SMELL!" I couldn't stop laughing.MLIA"

Om du aldrig provat, hur kan du då vara säker?

Shopping med min kära moder idag, hittade en hel del kul saker och en hel del som jag behövde, nu är bara frågan hur jag ska lyckas asa med mig allt upp till Göteborg... Det kan bli problem, med tanke på att jag ska ha med mig mer grejer upp än vad jag hade med mig ner, och allt kommer definitivt inte få plats i väskan. Snacka om i-landsproblem.

Åh... Mina skor dog idag. Lite tur ändå att jag köpte ett par Dr. Martens igår, och inte väntade med det tills jag är tillbaka hemma. Hemma i Göteborg, alltså, inte hemma här. Ehh... Flytande, förvirrande begrepp... Home is where the heart is, right? Men hjärtat hör hemma på bägge platserna, så det blir ändå svårt det där.

Puss!

En hemlighet

Kan knappt hålla det för mig själv längre...

Så var julen över för den här gången. Inte direkt för att det kändes som att den var här överhuvudtaget, men i år fick jag i alla fall precis det jag önskade mig!

MLIN

"Today, I tricked my dad by telling him that my chemistry class found massively high levels of dihydrogen monoxide in our lab sinks. He panicked until I told him that dihydrogen monoxide is harmless and is, in fact, water. MLIN."

Hahaha <3

Come feed the rain

Finns det något mer att säga?

Julafton idag, men jag saknar helt julkänsla, den har ersatts av något annat.

Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå

Lycklig?

Ja!

Fram till den dag då jag kan säga det som hjärtat i mitt bröst redan vet

Men jag vet inte om jag vågar...

Är äntligen tillbaka i Skåne!

Det första som mötte mig när jag steg av tåget var månskenet över ett snötäckt Lund C, så ytterst vackert och en bild som kommer att finnas i mitt sinne länge. Det känns verkligen speciellt att komma hem, jag har saknat min kära lilla familj mer än vad jag har vågat erkänna för mig själv.

Times when I just can't bring myself to say it loud

Jag tror att jag tänker för mycket ibland.

Måndag igen, näst sista måndagen för år 2010, och jag är totalt förundrad över att nästan ett helt år har gått. Tiden här i Göteborg håller sin egen takt, minuter blir till sekunder och timmar blir till minuter. Dock har det fört något bra med sig, imorgon är det återigen dags för mig att ta plats på ett av Öresundstågen söderut, för att slutligen kunna sätta fötterna på skånsk mark igen. Behövs det verkligen sägas att jag längtar? Även om jag trivs mer och mer här så är det ju trots allt Skåne som är "hemma" fortfarande, och jag har en känsla av att det kommer vara så ganska länge till.

För att övergå till något annat så fyller jag 19 på onsdag. Det känns inte särskilt speciellt, mentalt är jag väl minst tio år äldre, och jag vet inte riktigt hur jag ska fira det. För vad är det egentligen att fira? Det är, precis som att fylla 17, bara ett av de här mellan-åren innan man verkligen får göra något. Ibland önskar jag verkligen att jag var äldre, men det kommer väl med åldern.

Urban Dictionary

"Sara:

A person who is very hot and has the greatest personality ever!

In hebrew Sara means princess.

There for you should treat her as if she was one!

Sara is also a very irresistable person."

Made my day.

Pat on the shoulder, slap in the face

Någon som kan skaka lite vett i mig? Snälla? För det här funkar ju inte...

Att ta sig till skolan i morse var verkligen lättare sagt än gjort. Det var plusgrader ute och regnade, vilket resulterade i en total isgata hela vägen hemifrån och bort till Chalmers. Dessutom blev det inte mycket bättre av att jag hade medvind, som förde mig framåt när jag inte alls skulle det, dagen började alltså väldigt härligt... Sen blev det till att vänta på Oscar och Victor, då bägge var sena. Tre viljor och en labbrapport senare, som dock löste sig väldigt mycket smidigare än vad jag trodde att det skulle göra, var det föreläsning och sen hem. Snacka om givande dag, verkligen...

Slutligen, bara för att den har snurrat runt i min skalle hela dagen.

Tidstjuvar, finns de?

Å hej och hå, vart tar tiden vägen egentligen? Har det verkligen gått hela fem veckor sen jag var nere i Skåne senast? Eller snart fyra månader sen jag flyttade till Göteborg? Det känns nämligen inte så... Dagarna följer varandra i ett, försvinner i ett dis av föreläsning-labb-plugg-tenta-labbrapport, och jag vet inte riktigt vad resten av tiden går åt till. För jag kan ju inte ha ägnat all tid åt skolan, det låter inte logiskt någonstans, och ändå, ändå är det bara det jag kommer ihåg.

"Livet är inte dagarna som går, det är dagarna vi minns" Vad tragiskt om allt jag kommer att komma ihåg från universitetstiden bara kommer att handla om just universitetet. Nej, det är dags att skärpa mig, nu ska jag bara komma på något annat att göra också... Hum...

Eh?

Varför tittar jag på Oprah, och varför rakar de bort Dr Phils mustasch? Det är mycket jag inte förstår här..

Ursäkta min franska

Dagens tips, nu såhär på kvällskanten, är Daniel Adams-Ray's album "Svart, vitt och allt däremellan". Snacka om grymma texter.

Vinterdepression?

Well, stranger things have happened

Så var det snart dags igen. Tenta i organisk kemi på fredag, och jag känner mig hopplöst oförberedd. Kollade in en gammal tenta idag och fick hjärtat i halsgropen, det var inte mycket där som kändes självklart. Blö.

But it's cool 'cause we're just friends

Så som det ser ut just nu så hade det inte funkat med något mer, tyvärr(?).

Dagens i-landsproblem

Spotify kan... Arrrgh!

5 f-in minuter reklam, pga att dom spelar "Panta-a-a-a mera-a-a-a"

Inte okej!

Lenore

http://www.artofeurope.com/burger/burg1.htm

High on life and Coca Cola

Jag känner mig som en kolibri, och om jag inte aktar mig så börjar jag la klättra på väggarna snart. Detta beror på att jag precis har druckit 50 cl cola för första gången på flera, flera år och jag är så koffeinkickad som det bara går! (Nice, jag fick in ett rim också haha) Det är lite läskigt, känns nästan som att jag ska börja klättra på väggarna... Men, ändock, nice! Wiiiiiiiiiiieeeeeeeeeeeeee!

Det ballar ur!

Tackar Skåne för bästaste helgen på länge, jag är nog ganska lycklig ändå.

Det ballar ur

Det är så lätt att saker och ting går överstyr, oavsett om det gäller festande eller bara små bråk som blommar ut i stora infernon... Några dagars processande av diverse händelser i helgen har fått mig att inse att man dock inte får låta det påverka en för mycket, man måste kunna släppa vissa känslor och gå vidare. Ilska är en sådan, håller du fast vid den för länge så kommer den bara att långsamt äta upp dig inifrån. Samtidigt krävs det dock att man verkligen känner in och litar på en del andra känslor, känslor som tyder på att något inte står helt rätt till när det gäller t.ex. relationen mellan två människor. Man måste kunna ge och ta, och det är en ytterst hårfin balans mellan att upplevas som egoistisk och att upplevas som intressant.

Men varför är det så svårt att säga till någon att den har gått för långt?

Sötast ever

Nooo

Det finns saker man absolut inte ska drömma om...

So why is my mind playing tricks on me?

Got to love it

see more Failbook

You believe your lies

Åh hej, åh hå.. Tentapluggande var tanken, men jag blir bara så deprimerad av det. Ju mer jag gör, desto mer korkad känner jag mig. Tummen ner för den känslan.

A Perfect Lie

"Beauty is a curse on the world.
It keeps us from seeing who the real monsters are."

- Carver from Nip/Tuck

This is no good

Ibland vill jag bara slå dig...

En helt vanlig tisdag

Följde med Oscar hem och "pluggade" efter skolan. Vi snackade en massa om allting och jag fick tillbaka min minttu, fast jag har en känsla av att den kommer att hamna där på fredag igen. Tiden går som den brukar, alltså väldigt fort, och det innebär att det nu bara är två veckor kvar till tentan. Detta faktum får dock ses i ljuset av att det samtidigt är två och en halv vecka kvar tills jag beger mig söderut igen, vilket är något jag gillar skarpt. Då blir det förhoppningsvis fest modell större, och jag är på partyhumör!

Morr

Man snor inte torktumlaren på en annan persons tvätt-tid, det gör man bara inte!

Times of temptation

Hur kommer det sig att när man vill ha någon så är ingen intresserad av en, och när man har gett upp så drar man plötsligt åt sig killar som flugor?

Det här händer bara inte...

"So, you've left your life behind?" "Well, it wasn't such a big loss"

Jag är så trött... Hela tiden...

Och mitt hjärta slog, jag hörde varje slag

En vecka går så brutalt fort. Livet rusar fram. Vart är jag på väg?

Men seriöst, vem tar mina dagar och gömmer undan dem? Vart tar timmarna och minuterna vägen? För just nu känns det som att livet snabbspolas framåt, och jag hänger inte med! För en vecka sen var jag i Skåne, en hel vecka sen, och vad har hänt sen dess egentligen? Föreläsningar och labbar. Så vart har tiden tagit vägen? För de tar inte så stor tid i anspråk egentligen, eller? 90 minuter*5 dagar och 4 timmar*2 dagar, det blir inte särskilt lång tid. Vad hände med resten?

Once again scorched by the flames of desire

Oh, this lovely pain

Am looking for a way to take it higher

don't tell me this was all in vain

But this time I won't let it slip through my fingers

Jag är tillbaka efter en helg i Skåne och även om allt är sig likt så är ingenting det samma som det var förut.

Får jag lyssna på dina hjärtslag?

Tiden går fort när man har.. roligt? För jag har nog det, eller stryk nog, jag har roligt. Även om det känns som att jag sliter som ett djur i skolan fast vi precis har börjat och jag i princip stupar i säng varje kväll, så är det absolut värt det! Det är en känsla av frihet, en frihet som jag inte såg röken av under gymnasietiden. För då, även om skolan kallades för "frivillig", så var den ju knappast det. Vi fick, eller snarare tvingades, läsa kurser hit och dit, kurser som jag i nuläget känner, och kände redan då, inte gav mig ett dyft. Men nu är det annorlunda. Jag tycker om kemi, det ger mig något, jag får den grund som jag behöver stå på och jag vet att den är 100% nödvändig. Så jag sliter på med ett leende. Och det är ett som är säkert, jag trivs som fisken i vattnet! (Men jag kommer antagligen fortsätta att gnälla över labbrapporterna som ska skrivas, lite lat är man allt..)

Till helgen blir det Skåne, jag längtar!

Memories

Jag saknar tiden som var

Elhuset

Hålan

Lekan

När det inte fanns så mycket att oroa sig för

Pojkar

Skolan

Framtiden

Fast även om det är över

Så kommer minnena alltid finnas kvar

<3

So tired of the nights I sleep alone

En halv lögn, eller en hel sanning?

Den här veckan har verkligen gått otroligt snabbt! Även om jag fortfarande saknar Skåne och familjen väldigt mycket så känns det samtidigt bättre och bättre hela tiden, särskilt som vi nu har börjat med föreläsningar och snart har vår första labb. Jag behöver ha något att sysselsätta mig med för att inte bli galen av tristess, enkelt uttryckt.

Idag har jag städat, tvättat, gjort ett storkok till början av nästa vecka (korvgryta med ris) och diskat lite, så nu känner jag mig som en riktig hemmafru. Dock skulle det aldrig fått plats en hel familj i min lilla etta, och tur är väl det, eftersom att hela tanken med flytten hit är att jag ska få en utbildning som leder till ett yrke som gör mig självförsörjande. Att vara hemmafru på heltid är verkligen inget som jag kan tänka mig i framtiden, men en hemmaman kanske inte hade varit helt fel?

Nä, nu är det slut med grubblerier och snart dags att ta itu med stökiometrin igen, för trots allt så gillar jag ju faktiskt kemi.

It's raining outside, but in my heart the sun still shines

För det är så det är, Göteborg är awesome!

Vi har nollningsvecka uppblandat med introduktionsföreläsningar just nu och det är riktigt, riktigt härligt. Igår hade vi lekar i Slottsskogen, som bland annat inkluderade rugby med en fisk istället för en boll, och idag var en tripp till skärgården inplanerad, men den ställdes in på grund av vädret. Dagen tillbringades istället återigen i Slottsskogen och det slutade med att vi blev ombedda att delta i en inspelning av videon till en låt av The Fruitanimals, vilket var väldigt kul men väldigt jobbigt.

Min förkylning har nu nästan försvunnit, så igår kväll följde jag med på förfesten innan folk skulle ut på stan. Faddrarna hade fixat en källarlokal och vi fick gratis öl/cider, så det blev en billig och väldigt intressant fylla...

Ikväll ska jag sova!

Listening to the wind of change

Jag har flyttat hemifrån.

Jag har flyttat hemifrån.

Jag har flyttat hemifrån.

Oavsett hur många gånger jag säger det, tänker det, betonar det olika så är det ett faktum som jag fortfarande har svårt att greppa. Jag bor inte längre i lilla Kävlinge. Bor inte längre hos varken mamma eller pappa. Tittar inte längre upp på Harry Potter-borden, som vi satte upp när vi renoverade mitt flickrum för runt sju år sedan, varje gång jag vaknar. Tar inte Ö- eller Pågatågen till skolan.

Utan jag bor i Sveriges näst största stad Göteborg. Jag bor ensam i en egen lägenhet. När jag vaknar ser jag bara gula väggar (varför valde de den färgen när de målade om senast?) och om det inte hade varit för det faktum att jag cyklar till skolan så hade resan dit gått med spårvagn.

I den del av kylskåpet som jag delar med de tre andra som jag delar kök med ligger det ett ensamt mjölkpaket och i mitt köksskåp huserar två paket nudlar och ett paket müssli. Det är alltså mindre än vad min pappa har i sitt kök, och som några av mina kompisar vet var det något som jag, hur mycket jag än älskar min pappa, störde mig enormt mycket på. Sådan far, sådan dotter, men det gäller bara tills jag får tid att fixa det, vilket blir imorgon eller på lördag, eller kanske söndag...

På tal om prokrastinering (att skjuta saker på framtiden) så handlade en av våra första föreläsningar idag om just det. Vi fick lyssna på en kille vid namn Björn Liljeqvist (http://braingain.se/omoss.php) som hade en hel del vettigt att säga om studieteknik och jag måste säga att han var en av de bästa talarna jag hört. Han fällde bland annat uttalandet: "Högskolestudier är som sprit, de får folk att göra sådant som de aldrig skulle göra annars", som i princip handlade om folk som bestämt att de ska plugga och som istället påbörjar något helt annat, typ fönsterputsning.

Imorgon, på måndag och på tisdag ska vi ha fler introduktionsföreläsningar om universitetet i allmänhet och apotekarprogrammet i synnerhet och jag hoppas att de blir lika intressanta som de vi fick lyssna på idag. Det enda negativa, som egentligen inte har med föreläsningarna i sig att göra, är att jag har lyckats dra på mig en rejäl förkylning vilket gör att hjärnan inte helt hänger med hela tiden och att det ibland dessutom känns som att den ska rinna ut genom näsan... Det är inte roligt alls, men förhoppningsvis har det släppt tills på onsdag då terminen börjar "på riktigt" med min första kemilektion, annars kommer det bli riktigt jobbigt, för jag måste kunna koncentrera mig då.

Förkylda hälsningar från en ovan storstadsbo

Yesterday

Jag kommer sakna Skåne brutalt mycket!

Walking around with a smile on my face

Jag räknar dagarna nu, för många är det inte kvar. Nästa vecka händer det en hel del som kommer att påverka resten av mitt liv, och även om jag är nervös så känns det väldigt bra.

It's time, my friend.

A convent it is then!

Fast jag har en känsla av att vi inte skulle bli några bra nunnor...

Varför känns det som att jag slösar bort tiden jag har kvar här på "hemmaplan"? Imorgon ska jag i och för sig träffa Jennika, Emma och Emma, men i övrigt har jag inte umgåtts med folk så mycket som jag skulle vilja. Några få har jag träffat mycket och andra inte alls, jag borde ha spritt ut det mer, särskilt som det i framtiden kommer att ta mer än tre timmar hem till folk som jag idag kan cykla hem till på typ tio minuter...

Vart har tiden tagit vägen? Det känns som det bara har gått några få veckor sen vi tog studenten, sen den härliga veckan i juni när Lund fylldes av skrålande treor som för några få dagar verkade vara helt utan bekymmer. Nu är vi istället på väg ut i något helt okänt, för några är det jobb, för andra är det vidare studier, och plötsligt är det dags att bestämma sig för vilken riktning man vill ta i livet.

Nu är det vi mot världen, och jag är inte säker på att vi vinner.

Someone said she would understand

Kan knappt förstå att jag bara är skåning i en och en halv vecka till. Den 25:e går nämligen det permanenta flyttlasset norrut till Göteborg, staden som kommer att vara min hemstad i fem år framöver, om inte mer. En resa som jag ser fram emot och samtidigt fruktar, för nu ska jag ju börja ta hand om mig själv, nu är det dags att bli vuxen.

Är jag redo? Det är det jag inte vet, men vågar man inget så vinner man inget och nu är det dags att ta reda på det.

Återupplivning pågår

Beep...beep...beep...beep

Jo, jag lever.

Även om bloggen inte gör det.

Ojdå

Det har gått nästan en månad sen jag skrev senast, kanske borde ändra på det? Därför får det bli ett kort inlägg nu när jag egentligen borde plugga fast har parkerat mig framför datorn istället.

Himlen utanför har en konstig, gul färg och det snöade innan, inte direkt typiskt skånskt aprilväder om man säger så. Men sen har det ju trots allt varit ett vulkanutbrott på Island också, vilket antagligen inte heller är särskilt typiskt för aprilmånad. Tur att man inte skulle någonstans med flyg, that's for sure! Förutom detta har idag varit en ganska typisk tisdag med skola och sluta sent, nu väntar jag bara på att veckan ska ta slut så att det kan bli helg igen. Dock hoppas jag att den kommande helgen inte blir lika dramatisk som den förra, det var lite väl mycket spänning för min smak...

Annars kan jag väl bara säga att jag längtar till studenten, inte så lång tid kvar nu!

Sometimes

Fest i Gunnesbo igår
Awesome as always

Sleepless Sunday

Put the noose around my neck and pull


Breathing is so overrated

Thoughts of Thursday

Lovet har nu börjat, DD imorn gillas skarpt.
Idag har jag övningskört, pratat induktion på biotekniken, haft en helt onödig samhällslektion samt fått ny sångläxa. Livet flyter alltså på som vanligt.
Nu tillbringas kvällen framför tv:n i sällskap av Elena, Stefan och Damon och några till. Jag har fått blodad tand.

Wicked Wednesday

Föreställ dig att klockan ringer.
Du sträcker handen ur sängen för att stänga av den.
Du öppnar ögonen och BOM! får en smäll i huvudet av en slägga.
Welcome to my morning, eller nästan i alla fall, huvudvärken jag vaknade med imorse var inte nådig så det blev en dag hemma i sängen istället för en dag i skolan. Vilket indirekt leder till ångest över missade lektioner och behov av att ta igen det som har hänt under dagen. Och dessutom har värken inte försvunnit helt utan befinner sig molande bakom mina ögon och över tinningarna, som om någon har spännt ett tunnband runt mitt huvud.

Det är väl bara att inse faktum, jag kommer inte att bli frisk sålänge min skolgång inte är avslutad och det ger mig alltså runt ett tredjedels år kvar som konstant förkyld. Wohoo...

Tuesday blues

Fettisdagen har nu officiellt bytt namn till tjockisdagen.

Idag har livet gått sin gilla gång. Vaknade imorse och ville inte gå upp ur sängen, det var alldeles för kallt bara att sticka ut tårna utanför täcket, men jag lyckades i alla fall tillslut masa mig upp. Upptäckte då att halsontet och lite av huvudvärken från igår fortfarande höll sitt grepp om min kropp och kände därför att jag hade en giltig anledning att ringa pappa och bli skjutsad till skolan istället för att ta tåget.
I skolan hände det ungefär lika mycket som det brukar göra, nämligen inte mycket alls trots att jag hade hela fem lektioner (kan dock ha berott en hel del på att NV3c hade FN-rollspel) och jag åkte hem sent som vanligt.
En smått ointressant dag alltså, dock kom mönstret till min balklänning så nu kan jag ge mig ut och leta tyg. Tummen upp för det.

I don't like mondays

Förkyld, feber, huvudvärk

Veckan kunde ju börjat bättre

Zzz

Jag är så trött, så trött, så trött, så trött...

Nu händer det igen

Oavsett vad som händer så är det alltid något som skaver eller inte riktigt stämmer och jag vet inte vad jag ska göra åt det.

Å andra sidan, helgen har varit precis lika trevlig som den förra. Fast jag har ont i halsen, fryser om tårna och hostar lite smått. Från början var det tänkt att jag skulle ha sovit i Lund i natt, men det blev inte så och det resulterade i ett oväntat möte. Jag och Nicklas tog bussen in till stan vid ett-tiden och sen tog han bussen vidare mot Gunnesbo vid halv två, men jag var tvungen att vänta på min buss som skulle gå två. Där och då, i mörkret och kylan, fick jag plötsligt en fråga om vad klockan var som sen ledde till ett samtal om skolor, utbildningar och gemensamma kompisar. Och nej, jag kände inte personen innan. Visst, man ska vara försiktig med obekanta människor, men han tog till och med upp det själv, att jag inte behövde vara rädd för honom. Lite roligt när han även nämnde att han tränar taekwondo, no worries at all... Fast man måste våga lite också och det slutade i alla fall med att jag fick sällskap tills dess att bussen skulle gå, även om han inte skulle med den själv. Trevlig snubbe, säger jag bara.

Detta visar alltså att mitt liv kanske inte är så förutsägbart som jag alltid har trott, det tål att tänkas på. Let's expect the unexpected.

Mjau?

Har nu praktiserat i två dagar, och det är faktiskt riktigt roligt. Båda dagarna har börjat med upp-packning av olika mediciner och avslutats med att jag har suttit bredvid och tittat på när kunder har kommit in med recept och hämtat ut sina läkemedel. Imorgon ska jag få hjälpa till med en skyltning samt antagligen stå lite i egen-vårds kassan, det ska bli intressant.

Annars har det väl inte hänt så mycket, mer än att jag har hittat ett mönster till en balklänning som jag tror skulle kunna bli snygg samt kommit fram till att det är väldigt skönt med sovmorgon och att slippa ta tåget. Dock är mina dagar längre nu än vad de skulle varit om jag gått i skolan, men antagligen kommer jag sluta redan vid ett på fredag och det gillar jag.

Puss och kram från en tös som nu verkligen har bestämt sig för vad hon ska läsa på universitetet! Farmakologi är så grymt intressant.

The most amazing blue

Gordon Ramsays ögon alltså, bara wow, dom är inte lite blåa.

Men för att komma tillbaka till det som rör mitt eget liv så kan jag säga att helgen har varit underbar. Fredagen tillbringades hemma hos Becka tillsammans med Fabian, Mårten, Nilsson, Richard och Henrik. Vi åt pizza och tittade på Fight Club och Sweeney Todd och hade det allmänt trevligt. Jag åkte hem vid tolv på lördagen men var tillbaka på Norra Fäladen runt halv åtta på kvällen för att fira Camilla som fyller 18 idag. Träffade lustigt nog på en del folk där som jag inte visste skulle komma och kvällen blev allmänt nice. Hemfärden blev dock inte så kul, stod och frös på Lund C mitt i natten och somnade på bussen på väg hem, fast kände mig episk när jag vaknade på hållplatsen innan den jag skulle av på, snacka om perfekt timing.

Imorgon är det dags för praktik. Jag är opepp.

The stars will fall and the earth will burn

Saker som har hänt sen förra inlägget:

1. Det nya schemat har börjat gälla, nu saknar jag sovmorgnar och slutar vid fyra fyra dagar i veckan.
2. Jag har mönstrat. Alla tester utom styrketestet gick bra, så min ansökan blev avslagen. Dock med kommentaren från läkaren att han tyckte att jag skulle träna upp mig och sedan komma tillbaka och göra om testerna.
3. Mårten har fyllt nitton, vilket firades med fest hemma hos Richard följt av middag med ett gäng trevliga människor dagen efter.
4. Ny mobiltelefon av fabrikat Samsung har införskaffats, nu behöver jag bara ett nytt minneskort samt nya hörlurar.
5. Och jag har träffat Fabian en hel del, mys på det.

Imorgon är det DD och idag har det snöat, snöat och snöat lite till.

Med ögon känsliga för grönt

Veckans sångläxa, en av de skönaste låtarna jag någonsin hört!

Annars går livet vidare som vanligt. Måndag till söndag, sju dagar i veckan, 24 timmar om dagen. Det är inte mycket som förändras.

Just say YES!

Jag peppar, även om det är en hel del plugg för tillfället. Religionen är inte så svår bara jag väl ger mig på den, och nu har jag läst både sidorna i boken samt alla anteckningarna, vilket gör att jag redan känner mig ganska väl förbered. Lite känns det dock i maggropen, jag måste naila mvg för att vara säker på att kunna få det i kursen, så nu gäller det att ta i från tåspetsarna.

Igår skrev jag ut en massa viktiga papper, bland annat inför antagningsprövningen som är om lite mer än en vecka, och jag kände mig plötsligt vuxen. Och organiserad. Och fri. Lagligt sett får jag göra nästan vad jag vill nu, jag får ta hand om min egen ekonomi, jag får gå på krogen och jag får gifta mig. (Nej, det sista tänker jag inte göra, men det viktiga var bara att möjligheten faktiskt finns) Därför måste jag citera min kära moder: "Du får gifta dig, men du får inte köpa alkohol till bröllopet". Svensk lag är bra udda, om man ser den ur den synvinkeln. Jag är tydligen tillräckligt mogen för att kunna binda mig vid en annan människa, men inte tillräckligt mogen för att kunna dricka en flaska vin hemma. Vad behöver man egentligen vara mest vuxen för?

Det här var dagens filosofiska funderingar, och jag kunde tydligen inte hålla mig borta från bloggen mer än två dagar. Tack till alla ni som läser, ni är en fantastisk publik!

Still my heart this moment, oh it might burn

Vi kan väl säga att jag har gett upp det här lite. Och att jag har haft en hel del för mig den senaste tiden, en hel del som inte har involverat att sitta vid en dator och skriva av sig. Jag har varit mer social än vad jag någonsin tidigare har varit på ett lov. Helknasigt och alldeles, alldeles underbart. (Jag vet, jag vet, en dålig vink till Askungen, men lovet har ju trots allt involverat både julafton med Kalle Anka och ett Disneydygn med flera söta töser)

För att ta upp något helt annat... Som de flesta vet så har skolan dragit igång igen, livet ska alltså återgå till den inrutade banan som det har haft i x antal år hittills och innefatta läxor, lektioner och prov. Men, och nu kommer den skrämmande/roliga/underbara/hemska sanningen, det här är min sista termin på gymnasiet. Min sista termin med en klass som jag är extremt glad över att ha hamnat i, en klass som har gjort att jag har kunnat växa och bli den person som jag är idag, en klass som just nu kallas NV3d. Även om jag inte umgås med alla eller pratar med alla varje dag så är jag väldigt glad att jag har fått tillbringa två och ett halvt år med de individer som utgör vår klass. Ni har gett mig minnen för livet.

Så, nu kan jag känna mig lite nöjd över mig själv. Men! Jag kan inte lovat att jag skriver ett nytt inlägg alltför snart, livet kallar, och det är faktiskt viktigare.
Ciao bella

The key to our pleasure

Det nya året kunde inte börjat på ett bättre sätt <3