More than you know it, i'm aware, of this connection that we share

Jag ligger just nu på mage i sängen och låter öronen smekas av Poets of the Fall, samtidigt som bilderna från helgens strapatser dansar runt på min näthinna. Det kan nästan inte bli bättre än så här, skulle varit om J varit här då, men man kan inte alltid få allt.

Tiden rusar fram som vanligt, men nu är jag inte längre rädd för att dras med, nu njuter jag av färden istället. Man vet aldrig vad dagen har att erbjuda, så varför oroa sig i onödan? Det är dags att möta världen med nyfikna ögon och leende läppar, en öppen famn för vad som än kommer att ske.