En flaska vin och kaffefilter

Igår

Jag slöade mig igenom nästan hela dan, innan jag bestämde mig för att skriva färdigt engelskan. Det gick konstigt nog hyfsat snabbt, lätt och smärtfritt, även om jag skrev ungefär 20 ord för mycket. Tror inte Åsa kommer ta livet av mig för det, men man kan ju aldrig vara säker.

Vid sju bestämdes det att jag och Helena skulle gå en runda. Så jag drog på mig tjocktröja, jacka och skor och vandrade nerför backen mot Vikenbadet. Mötte Betty på vägen, vilket resulterade i ett samtal om lite allt möjligt och en förfrågan om Deep på torsdag. Jag är pepp, var ett tag sedan jag klubbade ju. Efter att hon cyklat iväg åt andra hållet fortsatte jag min vandring och såg på håll en figur jag visste att jag kände igen. En stor, varm kram är alltid bästa hälsningen och sedan började vi gå åt samma håll som jag precis kommit ifrån. Vilket betydde uppför backen... Men det var härligt ändå, snackade en hel massa om helgen och diverse händelser och förhoppningsvis är min tisdagkväll planerad nu, men det är inte helt säkert.
Efter ett tag hördes välkända röster och Anton, Anton och Joel dök upp. De var, i ett inte helt nyktert tillstånd, på väg mot Ica, så vi bestämde oss för att haka på. Det hela slutade med att Anton köpte kaffefilter som sedan ströddes ut som ett spår efter oss. Faktiskt ganska kul.
Dessutom var småpojkarna väldigt roliga när de drack vin, de klunkade ur flaskan och såg ut som om det var gift, men ändå skulle de ha mer. Så sött...

Dock kunde kvällen slutat på ett bättre sätt, men det är en helt annan historia. Jag somnade faktiskt tidigt också, redan vid elva, där försvann alltså min intjänade timme. Men men, trots en del gupp på vägen är livet härligt enkelt just nu.